Bönder i Tväråmark och Hjåggmark år 1571
Kung Johan III:s extraskatt för att betala Älvsborgs lösen:
Tre blad ur skattefogdens uppskrift
Efter Anders Nilsson som var den sist uppskrivne i föregående by (vilken återstår att kontrollera), kom fogden till Hjåggmarks ende bonde, Erik Jonsson, och därefter till Johan Larsson i Tväråmark.
Innehåll:
Skattelängd (d.v.s. utrag ur 1571 års taxeringskalender!)
Anders Nilsson (10 kor, 5 får och 7 getter)
Hjåggmark
Erik Jonsson (1 ko och 1 get)
Tväråmark
Johan Larsson (10 kor, 9 getter, 8 får, 3 svin och häst)
Peder Vybbesson (2 kor, 2 getter, 1 får, 1 svin och häst)
Nils Jonsson (2 kor, 1 får och 1 get)
Måns Olsson (4 kor, 5 får, 4 getter, 1 svin och en gammal häst)
Mårten Andersson (10 kor, 7 får, 8 getter och en gammal häst)
Mått, mynt och skatteberäkning
Älvsborgs första lösen
Om bynamnen Tväråmark och Hjåggmark
|
På andra bladet, efter Johan Larsson, beskrivs tillgångarna hos nästa två av Tväråmarkbönderna, Peder Vybbeson (Vybbe el. Vibbe = Vibjörn, kan man tro) och Nils Jonsson. De hade två kor var.
På tredje bladet har vi de två sista av Tväråmarks bönder, Måns Olsson med fyra kor och Mårten Andersson som har tio:
Mått, mynt och skatteberäkning
Viktmått för silver: 1 lod (13,2 g) = 4 quintiner
Viktmått för koppar: 1 lispund (8,5 kg) = 20 mark = 640 lod
Mynt: 1 mark = 8 öre, 1 öre = 24 penningar
Utdebitering, per
| lod silver |
ca 1 quintin silver |
| lispund koppar |
6 öre |
| ko |
1 mark |
| 2 års stut eller kviga |
2 öre |
| 1 års stut eller kviga |
1 öre |
| get, får eller svin |
1 öre |
| häst |
ca 4–6 öre |
[Upp]
De flesta husdjuren hade fast skattetaxa. Hästar skulle värderas efter marknadspris, varav 10 % skulle betalas i skatt. Att det ser ut som att en ko var mer värd än en häst kan bero på de olika beskattningssätten.
Älvsborgs första lösen
Det var kung Johan III som behövde pengarna för att betala sin kusin Frederik II i Danmark som startade nordiska sjuårskriget mot Erik XIV och slöt fred i Stettin 1570 med Johan (som avrättat Jöran Persson och burat in brodern Erik hösten 1568). Summan var 150 000 daler för Älvsborgs fästning (vid nuvarande Göteborg). Hälften skulle betalas redan i juni 1571, så det var bråttom med pengarna. Återstoden betalades i två poster inom ytterligare två år. Nationalencyklopedin:
”Det välbevarade källmaterialet till Älvsborgs lösen 1571 har möjliggjort en första välgrundad uppskattning av Sveriges befolkning jämte iakttagelser om boskapsinnehav och förmögenhetsspridning inom bondesamhället.” (Älvsborgs andra lösen ingick i freden i Knäred 1613 efter Kalmarkriget. Sverige skulle nu inom sex år betala en miljon riksdaler för att återfå Älvsborg från danskarna, och kungen tog åter ut extraskatter.) [Upp]
Om bynamnen Tväråmark och Hjåggmark
Namnen kommer från tidiga bosättare. I jordeboken skrev man år 1543 ”Thuaramarc” och ”Hiaggemarc”, och det kommer säkerligen från mansnamn liknande ”Thvari” (fornvästnordiskt; kanske ”Þvari”?) respektive ”Hjagge” som är ”Hjalmgeir” i kortform.
Se vidare: Sigurd Fries, Våra ortnamn (1991). I: Tidskriften Västerbotten, nr 4-91, s. 182–227. Västerbottens museum, Umeå.
Sök vidare på nätet! [Upp]
[Tillbaka till startsidan]
Tore Ericsson
