[Tillbaka till startsidan]

Bönder i Tväråmark och Hjåggmark år 1571

Kung Johan III:s extraskatt för att betala Älvsborgs lösen:
Tre blad ur skattefogdens uppskrift

Efter Anders Nilsson som var den sist uppskrivne i föregående by (vilken återstår att kontrollera), kom fogden till Hjåggmarks ende bonde, Erik Jonsson, och därefter till Johan Larsson i Tväråmark.

Innehåll:

Skattelängd  (d.v.s. utrag ur 1571 års taxeringskalender!)
   Anders Nilsson  (10 kor,  5 får och 7 getter)
   Hjåggmark
   Erik Jonsson  (1 ko  och 1 get)
   Tväråmark
   Johan Larsson  (10 kor,  9 getter,  8 får,  3 svin och häst)
   Peder Vybbesson  (2 kor,  2 getter,  1 får,  1 svin och häst)
   Nils Jonsson  (2 kor,  1 får och 1 get)
   Måns Olsson  (4 kor,  5 får,  4 getter,  1 svin och en gammal häst)
   Mårten Andersson  (10 kor,  7 får,  8 getter och en gammal häst)
Mått, mynt och skatteberäkning
Älvsborgs första lösen
Om bynamnen Tväråmark och Hjåggmark
 
Skattelängdens första kolumn förtecknar tillgångarna och andra kolumnen är skatteuttaget, vilket slutligen summeras. Det latinska ordet ”ibidem” (ibid) betyder ”på samma ställe”, och ”kör” eller ”köör” var vanliga ordformer på den tiden: se ko i SAOB. Uppslaget silver i SAOB förklarar vad ”selff” etc. betyder. Tacksam för mer tips om förbättrad uttydning!
 
Till höger om originalet, skrivet 1571 med gåspenna, är en tolkning i originalstavning med undantag av förkortningarna med ”krusiduller” av t.ex. lispund och mark. Professor Sigurd Fries, Umeå, har hjälpt mig.
Blad 1.   Fortsättning från föregående by
Första sidan
 
[Upp]
Anders nelsson (ibid)
koppar ______ 2 lisp    penningar ____ 1½ mark
köör ________ 10        penningar ____ 10 mark
2 års stut __ 1         penningar ____ 2 öre
1 års quia __ 1         penningar ____ 1 öre
får _________ 5         penningar ____ 5 öre
geter _______ 7         penningar ____ 7 öre
         Suma
Penningar ____ 13 mark  3 öre
[Upp]
      Hyögmarck
Erich Jonsson
koppar ______ 1 lisp    penningar ____ 6 öre
kör _________ 1         penningar ____ 1 mark
getter ______ 1         penningar ____ 1 öre
         Suma
Penningar ____ 1 mark  7 öre [Upp] [Tillbaka]
     Tuarå marck
Joan Larson
Selff _______ 2½ lod
koppar ______ 1 lisp 5 mark  penn. ___ 7½ öre
kör _________ 10        penningar ____ 10 mark
2 års stuth _ 2         penningar ____ ½ mark

På andra bladet, efter Johan Larsson, beskrivs tillgångarna hos nästa två av Tväråmark­bönderna, Peder Vybbeson (Vybbe el. Vibbe = Vibjörn, kan man tro) och Nils Jonsson. De hade två kor var.

Blad 2.   Fortsättning på Johan Larsson i Tväråmark
Andra sidan


1 års quia __ 1         penningar ____ 1 öre
getter ______ 9         penningar ____ 9 öre
får _________ 8         penningar ____ 1 mark
svin ________ 3         penningar ____ 3 öre
hesth _______ 1         penningar ____ 5 öre
         Suma
Silfver _____ 1 quint
Penningar ___ 14½ mark  1½ öre
[Upp]
Peder Vybbeson
koppar ______ 5 mark    penningar ____ 1½ öre
kor _________ 2         penningar ____ 2 mark
getter ______ 2         penningar ____ 2 öre
får _________ 1         penningar ____ 1 öre
svin ________ 1         penningar ____ 1 öre
hesth _______ 1         penningar ____ ½ mark  9 penningar
         Suma
Penningar ___ 3 mark  1½ öre  9 penningar
[Upp]
Niels Jonson (ibid)
koppar ______ 5         penningar ____ 1½ öre
kör _________ 2         penningar ____ 2 mark
får _________ 1         penningar ____ 1 öre
getter ______ 1         penningar ____ 1 öre
         Suma
Penningar ___ 2 mark  3½ öre 

På tredje bladet har vi de två sista av Tväråmarks bönder, Måns Olsson med fyra kor och Mårten Andersson som har tio:

Blad 3.   Fortsättning, Tväråmark
Tredje sidan
 
[Upp]
Måns olson (ibid)
kör _________ 4         penningar ____ 4 mark
2 års stut __ 1         penningar ____ 2 öre
får _________ 5         penningar ____ 5 öre
geeter ______ 4         penningar ____ ½ mark
svin ________ 1         penningar ____ 1 öre
hest gam. ___ 1         penningar ____ 5 öre  6 penningar
         Suma
Penningar ___ 6 mark  1 öre  6 penningar  [Upp]
mårthen anderson ibidem
Silff _______ 2 lod
koppar ______ 1½ lisp 5 mark  penn. __ 10½ öre
kör _________ 10        penningar ____ 10 mark
2 års stut __ 1         penningar ____ 2 öre
2 års quia __ 1         penningar ____ 2 öre
1 års quia __ 2         penningar ____ 2 öre
får _________ 7         penningar ____ 7 öre
getter ______ 8         penningar ____ 1 mark
hesth g. ____ 1         penningar ____ 6 öre
         Suma
Selver ______ 1 quint
Penningar ___ 14 mark  5½ öre

Slut på Tväråmark

Mått, mynt och skatteberäkning

Viktmått för silver:   1 lod (13,2 g) =  4 quintiner
Viktmått för koppar:   1 lispund (8,5 kg) =  20 mark = 640 lod
Mynt:   1 mark = 8 öre, 1 öre  =  24 penningar

Utdebitering, per

lod silver ca 1 quintin silver
lispund koppar 6 öre
ko 1 mark
2 års stut eller kviga 2 öre
1 års stut eller kviga 1 öre
get, får eller svin 1 öre
häst ca 4–6 öre

[Upp]

De flesta husdjuren hade fast skattetaxa. Hästar skulle värderas efter marknadspris, varav 10 % skulle betalas i skatt. Att det ser ut som att en ko var mer värd än en häst kan bero på de olika beskattningssätten.

Älvsborgs första lösen

Det var kung Johan III som behövde pengarna för att betala sin kusin Frederik II i Danmark som startade nordiska sjuårskriget mot Erik XIV och slöt fred i Stettin 1570 med Johan (som avrättat Jöran Persson och burat in brodern Erik hösten 1568). Summan var 150 000 daler för Älvsborgs fästning (vid nuvarande Göteborg). Hälften skulle betalas redan i juni 1571, så det var bråttom med pengarna. Återstoden betalades i två poster inom ytterligare två år. Nationalencyklopedin: Det välbevarade källmaterialet till Älvsborgs lösen 1571 har möjliggjort en första välgrundad uppskattning av Sveriges befolkning jämte iakttagelser om boskapsinnehav och förmögenhetsspridning inom bondesamhället. (Älvsborgs andra lösen ingick i freden i Knäred 1613 efter Kalmarkriget. Sverige skulle nu inom sex år betala en miljon riksdaler för att återfå Älvsborg från danskarna, och kungen tog åter ut extraskatter.)   [Upp]

Om bynamnen Tväråmark och Hjåggmark

Namnen kommer från tidiga bosättare. I jordeboken skrev man år 1543 ”Thuaramarc” och ”Hiaggemarc”, och det kommer säkerligen från mansnamn liknande ”Thvari” (fornvästnordiskt; kanske ”Þvari”?) respektive ”Hjagge” som är ”Hjalmgeir” i kortform.

Se vidare: Sigurd Fries, Våra ortnamn (1991). I: Tidskriften Västerbotten, nr 4-91, s. 182–227. Västerbottens museum, Umeå.

Sök vidare på nätet!   [Upp]   [Tillbaka till startsidan]

Valid XHTML 1.0!   Hämta Firefox!    Eller: Hämta Opera!       Tore Ericsson